Gustav Adolfs Bygdegårdsförening är en ideell förening bildades 28 september 1948. Dess syfte var att anskaffa och för framtiden bibehålla en Bygdegård med bl.a. samlingslokal som opartiskt skall uthyras till föreningens medlemmar och enskilda som är i behov av lokal. Föreningen skall också verka för landsbygdens kulturella utveckling. Så skrev man 1948 och detta kan vi stå upp för än i dag.


Dessa herrar som vi än i dag ägnar oss åt med största tacksamhet för deras handlingskraft och viljan att det i Gustav Adolf skulle finnas en lokal där man bl.a. kunde verka för en kulturell utveckling var Gunnar Karlsson, Karl-Axel Frändberg, Erik Carlsson, Ove Rosell, Tage Runnestig, Arnold Ringkvist, Yngve Johansson, John Frändberg samt Åke Lundberg.

Gustav Adolfs Byggdegård
Järnvintrarna på 1940-talet gjorde det hela möjligt.

Vintern 1947 var exceptionellt kall, känd som ”den stora frosten 1947” i vissa områden. De kalla temperaturerna och ihållande kylan ledde till att även stora, djupa sjöar som Vättern och Vänern frös till helt, vilket är relativt ovanligt. Det finns noterat i bygdegårdens protokoll att vintern 1946-47 blev en ” järnvinter ” vilket gjorde det möjligt att kunna transportera hem den barack som ligger till grund till Gustav Adolfs Byggdegård.

Anbudet var antaget

Man hade sedan tidigare lagt ett anbud till Statens utlännings-kommission på en barack av tre som fanns placerade på södra delen av Visingsö. Den 7 januari -47 fick man besked om att anbudet på 3205:- hade antagits.

Avhämtning på Visingsö

Resan började redan i mars 1947 närmare bestämt den 18 – 20 mars då man från Visingsö med häst och släde på Vätterns is hämtade hem en barack av flera som man tidigare har haft till krigsflyktingar som tillfälligt sökte skydd på Visingsö.

Den gamla bygdegården
Bland dom sista bilderna innan den gamla bygdegården revs 1998. I bakgrunden syns den nya bygdegården som var under uppbyggnad.

När isen låg tjock på Vättern.

Vårvintern 1941 det låg tjock is på Vättern och ångbåtarna som gick mellan Gränna och Visingsö låg infrusna.

Lyssna på en tillbakablick på SR P4 >>

Isvintrarna genom tiderna.

Dessa så kallade ”isvintrar” var vanligare under mitten av 1900-talet, särskilt under krigsvintrarna på 1940-talet, då isen kunde bli metertjock och möjliggjorde transporter med lastbil mellan till exempel Gränna och Visingsö. Vättern var helt isbelagd under vintern 1947. Isperioden varade från den 9 februari till den 17 april. se listan på de åren som isen legat på Vättern.